En digital värld för alla

Maja JakobssonDigital Designermaja.jakobsson@frojd.se

Digital tillgänglighet var på mångas läppar när “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” utfärdades 2018*. Lagen bygger på den internationella standarden WCAG 2.1, och ställer krav på att myndigheters och offentliga aktörers digitala tjänster är tillgängliga och kan användas av alla – oavsett förmågor.

Sedan dess har stora insatser gjorts för att skapa ett mer inkluderande digitalt samhälle, och intresset fortsätter att växa. Även hos aktörer som inte direkt omfattas av lagen.

Kanske är ni en av de som vill uppdatera era digitala tjänster och göra dem mer tillgängliga? Bra tycker vi, för det är något som både ni och era användare gynnas av. Låt oss berätta varför!

På bilden syns ikoner som visualiserar förmågorna syn, hörsel, tal, motorik, kognition/koncentration och läsning.

Ikoner som visualiserar förmågorna syn, hörsel, tal, motorik, kognition/koncentration och läsning.

Varför ska en tillgänglighetsanpassa?

  • 15-20% av Sveriges befolkning har någon typ av funktionsvariation och så mycket som en fjärdedel har läs- och skrivsvårigheter. Genom att tillgänglighetsanpassa tar en hänsyn till en så stor andel av befolkningen som möjligt, och når därför ut med sitt budskap till en bredare publik.
  • Alla användare gynnas av digital tillgänglighet. En tydlig och välstrukturerad navigation gör det inte bara lättare för de som navigerar med hjälp av en skärmläsare, utan för alla som enkelt vill hitta på sajten.
  • Tillgänglighet bidrar till ökad användarvänlighet och förbättrad SEO.
  • Risken för att användare lämnar sajten och söker sig någon annanstans minskar.

"Tillgängliga webbplatser är ofta bättre för alla målgrupper, de är vanligtvis både snabbare och enklare att använda."

Digg, 2021


Digital tillgänglighet handlar till stor del om att ta hänsyn till människors olika behov och förmågor – det handlar alltså inte enbart om funktionsvariationer. Genom förhållningssättet Design för alla ser en till att ta fram lösningar som är användbara för en så stor del av befolkningen som möjligt. Det är oftast då det blir som bäst.

Här på Fröjd tar vi först och främst hänsyn till de sex förmågor som ofta lyfts fram i samband med digital tillgänglighet;

  • Syn
  • Hörsel
  • Tal
  • Motorik
  • Kognition/koncentration
  • Läsning

Variationerna som kan finnas kopplat till dessa förmågor behöver inte vara permanenta, utan kan vara tillfälliga eller situationsberoende. Genom att möta de behov som finns kan vi ta fram designlösningar som fungerar för alla.

15-20%...

...av Sveriges befolkning har någon typ av funktionsvariation. Personer som dock är lika viktiga att ta hänsyn till men som inte räknas in i statistiken är äldre, teknikovana, och de med svenska som andraspråk.

Så kan Fröjd hjälpa er

På Fröjd tar vi hänsyn till tillgänglighet genom hela designprocessen. I design- och utvecklingsfasen blir det extra viktigt, men det handlar likväl om att förstå sina användares behov när en ny tjänst tas fram som att fortsätta följa upp tillgänglighetsarbetet väl tjänsten är lanserad. Några saker vi alltid tillämpar är:

Tillgänglighetsgenomlysning av befintlig digital tjänst

Som ett första steg gör vi en genomlysning av nuvarande tjänst för att identifiera vilka anpassningar som skulle behöva göras. Det kan till exempel handla om att;

  • Se över färgers kontrastvärde.
  • Gå igenom navigationsstrukturen – är den konsekvent och lättförståelig?
  • Se till att innehållet presenteras i en meningsfull ordning (något som dessutom bidrar till förbättrad SEO).

När vi testar tillgängligheten på sajten använder vi oss ofta av ett plugin kallat Lighthouse. Den undersöker bland annat tillgänglighet, performance och SEO på sajten. Ett annat bra verktyg är Color Contrast Analyser, som mäter kontrastvärdet mellan t.ex. text och bakgrund.

Genomlysningen sammanställs sedan och vilka justeringar som bör genomföras diskuteras förstås med er.

Bilden visar vad för resultat en hade kunnat få genom att använda pluginet Lighthouse på en webbsida. På bilden syns fyra cirklar med olika procent som representerar performance, accessibility, best practices och SEO.

Exempel på vad för resultat en hade kunnat få av att använda pluginet Lighthouse på en webbsida.

Tillgängliga webblösningar

Tillgänglighet finns med som en röd tråd under hela designfasen – från idégenerering till slutgiltig design och utveckling. I arbetet med designen testas kontrast, läsbarhet, storlek på text, knappar etc. Nya funktioner tillgänglighetsanpassas för att uppnå nivå AA enligt WCAG 2.1*.

Under utvecklingen ser vi till att tillgänglighet är top of mind och funktionerna både anpassas och evalueras. Detta gör vi tillsammans i teamet för att fånga upp så mycket som möjligt, och sedan använda verktygen för att analysera kontinuerligt.

På Fröjd har vi även ett specifikt team som hjälper till med tillgänglighetsanalyser, håller utbildningar, framtidsspaning m.m. för att bredda kunskapen internt och se till att alla har en bra grundförståelse för tillgänglighetsanpassningar.

Löpande tillgänglighetsarbete

Undvik att kriterierna för tillgänglighet blir en checklista att kryssa av som sedan glöms bort. Tillgängligheten bör vara en naturlig del i fortgående arbete och förvaltning. Genom att få in rutiner för att analysera och genomlysa sajten med jämna mellanrum ser en till att den fortsätter vara tillgänglighetsanpassad även med nytt innehåll och funktion.

Vi hoppas att 2021 blir året då tillgänglighet hamnar högt på agendan hos er! Det bidrar inte bara till ett mer jämlikt digitalt samhälle, utan också att ni når ut med ert budskap till fler användare.

*Om lagen och WCAG 2.1

”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”, eller ”Webbdirektivet”, utfärdades i Sverige 2018. Lagen ställer krav på att digitala tjänster hos myndigheter och offentliga aktörer ska vara tillgängliga för alla. Den bygger på WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines) – en internationell standard framtagen av W3C som består av flera riktlinjer för att uppnå digital tillgänglighet.

WCAG är uppdelad i 13 övergripande riktlinjer inom fyra områden, där tjänsten ska vara;

  • Perceivable – möjlig att uppfatta
  • Operable – möjlig att hantera
  • Understandable – möjlig att förstå
  • Robust – pålitlig, kan tolkas av hjälpmedel

Kriterierna är satta utifrån tre nivåer, A, AA och AAA, där nivå AA är ett lagkrav för offentlig sektor.


För dig som vill lära dig mer om Webbdirektivet och WCAG:

  • Webbriktlinjer – en tydlig sammanställning av de riktlinjer som finns och gäller enligt lag.
  • Digg – Myndigheten för digital förvaltning, med syfte att samordna och stödja den förvaltningsgemensamma digitaliseringen.

Är du nyfiken på hur tillgänglig er befintliga tjänst är? Kontakta Emmilie Ruthér på 072-870 80 41 eller maila emmilie@frojd.se.