Digital tillgänglighet var på mångas läppar när “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” utfärdades 2018*. Lagen bygger på den internationella standarden WCAG 2.1, och ställer krav på att myndigheters och offentliga aktörers digitala tjänster är tillgängliga och kan användas av alla – oavsett förmågor.
Sedan dess har stora insatser gjorts för att skapa ett mer inkluderande digitalt samhälle, och intresset fortsätter att växa. Även hos aktörer som inte direkt omfattas av lagen.
Kanske är ni en av de som vill uppdatera era digitala tjänster och göra dem mer tillgängliga? Bra tycker vi, för det är något som både ni och era användare gynnas av. Låt oss berätta varför!
Ikoner som visualiserar förmågorna syn, hörsel, tal, motorik, kognition/koncentration och läsning.
Digital tillgänglighet handlar till stor del om att ta hänsyn till människors olika behov och förmågor – det handlar alltså inte enbart om funktionsvariationer. Genom förhållningssättet Design för alla ser en till att ta fram lösningar som är användbara för en så stor del av befolkningen som möjligt. Det är oftast då det blir som bäst.
Här på Fröjd tar vi först och främst hänsyn till de sex förmågor som ofta lyfts fram i samband med digital tillgänglighet;
Variationerna som kan finnas kopplat till dessa förmågor behöver inte vara permanenta, utan kan vara tillfälliga eller situationsberoende. Genom att möta de behov som finns kan vi ta fram designlösningar som fungerar för alla.
...av Sveriges befolkning har någon typ av funktionsvariation. Personer som dock är lika viktiga att ta hänsyn till men som inte räknas in i statistiken är äldre, teknikovana, och de med svenska som andraspråk.
På Fröjd tar vi hänsyn till tillgänglighet genom hela designprocessen. I design- och utvecklingsfasen blir det extra viktigt, men det handlar likväl om att förstå sina användares behov när en ny tjänst tas fram som att fortsätta följa upp tillgänglighetsarbetet väl tjänsten är lanserad. Några saker vi alltid tillämpar är:
Som ett första steg gör vi en genomlysning av nuvarande tjänst för att identifiera vilka anpassningar som skulle behöva göras. Det kan till exempel handla om att;
När vi testar tillgängligheten på sajten använder vi oss ofta av ett plugin kallat Lighthouse. Den undersöker bland annat tillgänglighet, performance och SEO på sajten. Ett annat bra verktyg är Color Contrast Analyser, som mäter kontrastvärdet mellan t.ex. text och bakgrund.
Genomlysningen sammanställs sedan och vilka justeringar som bör genomföras diskuteras förstås med er.
Exempel på vad för resultat en hade kunnat få av att använda pluginet Lighthouse på en webbsida.
Tillgänglighet finns med som en röd tråd under hela designfasen – från idégenerering till slutgiltig design och utveckling. I arbetet med designen testas kontrast, läsbarhet, storlek på text, knappar etc. Nya funktioner tillgänglighetsanpassas för att uppnå nivå AA enligt WCAG 2.1*.
Under utvecklingen ser vi till att tillgänglighet är top of mind och funktionerna både anpassas och evalueras. Detta gör vi tillsammans i teamet för att fånga upp så mycket som möjligt, och sedan använda verktygen för att analysera kontinuerligt.
På Fröjd har vi även ett specifikt team som hjälper till med tillgänglighetsanalyser, håller utbildningar, framtidsspaning m.m. för att bredda kunskapen internt och se till att alla har en bra grundförståelse för tillgänglighetsanpassningar.
Undvik att kriterierna för tillgänglighet blir en checklista att kryssa av som sedan glöms bort. Tillgängligheten bör vara en naturlig del i fortgående arbete och förvaltning. Genom att få in rutiner för att analysera och genomlysa sajten med jämna mellanrum ser en till att den fortsätter vara tillgänglighetsanpassad även med nytt innehåll och funktion.
Vi hoppas att 2021 blir året då tillgänglighet hamnar högt på agendan hos er! Det bidrar inte bara till ett mer jämlikt digitalt samhälle, utan också att ni når ut med ert budskap till fler användare.
”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”, eller ”Webbdirektivet”, utfärdades i Sverige 2018. Lagen ställer krav på att digitala tjänster hos myndigheter och offentliga aktörer ska vara tillgängliga för alla. Den bygger på WCAG 2.1 (Web Content Accessibility Guidelines) – en internationell standard framtagen av W3C som består av flera riktlinjer för att uppnå digital tillgänglighet.
WCAG är uppdelad i 13 övergripande riktlinjer inom fyra områden, där tjänsten ska vara;
Kriterierna är satta utifrån tre nivåer, A, AA och AAA, där nivå AA är ett lagkrav för offentlig sektor.
För dig som vill lära dig mer om Webbdirektivet och WCAG:
Sedan starten 2006 har Fröjd haft en stark och stabil utveckling och har de senaste åren sett en fantastisk tillströmning av nya kunder och nya medarbetare. Nu tar vi nästa steg i vår tillväxtresa genom att bli en del av Eidra.
Agria Djurförsäkring har genomfört en byråpitch för att inleda ett byråsamarbete som ska accelerera arbetet med att ta fram en ny webbplattform. Den nya webbplattformen ska erbjuda en kundupplevelse i framkant och bidra till att Agria kan nå sina affärsmål.
Genom att införa ett målstyrt och datadrivet arbetssätt ökar man chanserna att ens digitala tjänster bidrar till att skapa affärsnytta. I den här artikeln får du konkreta tips och råd för att komma igång.
Uppskattningen är att vi idag har över 5 000 digitala interaktioner varje dag. Vi lever i en tid då en mycket stor mängd data skapas och det blir allt mer komplext att följa upp och förstå vad datan betyder. Samtidigt visar en studie från McKinsey* att det som högpresterande bolag har gemensamt är just hur de använder sig av data och analys.
