Vikten av att arbeta med användningstester
En dag upptäckte designteamet på en stor streamingtjänst för barn- och familjeunderhållning att användarna återställde sina lösenord exceptionellt ofta. Flera gånger per dag till och med. Dessutom var lösenorden ovanligt långa. Vad kunde detta bero på? Designteamet började gräva djupare i detta mysterium. Genom att göra användningstester med sin målgrupp upptäckte de vad som hade blivit tokigt. En stor del av målgruppen var barn och barnen tolkade ordet “characters” bokstavligt. En viktig lärdom vi kan dra av detta är att vi bör aldrig ta för givet att det som är självklart för oss är det även för våra användare.
Att kontinuerligt jobba med användningstester under design- och utvecklingsprocessen är väsentligt för att undvika frustrerade och missnöjda användare. Dessutom kan det bli väldigt tidskrävande och kostsamt att åtgärda “fel” när produkten är färdig och lanserad.
På Fröjd testar vi löpande för att förstå användarnas upplevelse och behov. Vilket test vi väljer beror mycket på behov och förutsättningar. Olika verktyg ger oss olika insikter, mer om det nedan.
Vad är användningstester?
Sammanfattningsvis kan man säga att användningstester handlar om att utvärdera en produkt genom att observera verkliga användare när de interagerar med den. Syftet är att identifiera var användarna stöter på problem i sin användarresa samt om de har behov som inte tillgodoses.
Det finns flera olika metoder för att genomföra användningstester och inget är rätt eller fel. Men det samtliga tester har gemensamt är att de fokuserar på att få insikter från användarna själva. Man kan dela upp användningstester i kvantitativa och kvalitativa tester.
Kvantitativa tester
Som namnet antyder är det här tester som fokuserar på att samla in mätbara data som går att presentera statistiskt. Några fördelar med kvantitativa tester är att de ger mätbara resultat som kan jämföras över tid. Dock behöver man stora urval för att kunna påvisa statistisk signifikans och man kan även missa djupare insikter om användarnas känslor och motivationer.
Några kvantitativa verktyg:
- A/B-testning: Man jämför två versioner av en produkt eller webbsida och jämför sedan vilken variant som gav bäst resultat.
- Google analytics/Matomo: Ger data på bland annat antalet unika samt återkommande besökare, trafikkällor, konverteringar och demografi.
- Enkäter och frågeformulär med slutna frågor.
Kvalitativa tester
Dessa tester fokuserar på att förstå användarnas upplevelser, känslor och åsikter om en produkt eller tjänst. Några fördelar med kvalitativa tester är att man får en djupare förståelse för användarens behov och frustrationer. Vidare kan oväntade problem och missförstånd identifieras. Dock kan dessa test vara mer tidskrävande än de kvantitativa testen. Resultaten kan dessutom vara subjektiva och svåra att generalisera.
Några kvalitativa verktyg:
- Djupintervjuer: Testledaren ställer öppna frågor för att få insikter om testpersonens tankar och känslor.
- Observationsstudier: Testledaren observerar och antecknar hur testpersonen interagerar med produkten.
- Think aloud studie: Testpersonen uppmanas att utföra specifika uppgifter medan de tänker högt.
- Videoinspelningar: Analysera hur användare klickar sig runt på en sida.
Ett mellanting
Vissa test är varken kvalitativa eller kvantitativa. Exempel på dessa är Heatmaps som inte är en renodlad kvalitativ metod eftersom den grundar sig i en hopsamling av data. Men den är inte heller en renodlad kvantitativ metod eftersom Heatmaps inte mäter siffror. Man kan säga att Heatmaps baseras på matte men man kan inte mäta resultaten.
Exempel på verktyg som genererar Heatmaps:
- Hotjar: Insamlad data genererar bland annat Heatmaps över hur långt användarna scrollar eller var de klickar mest.
- Eye-tracking: Ögon-rörelseanalys som mäter och registrerar var och hur länge en person tittar på till exempel en webbsida.
Vilket test ska man välja?
Vilket test man väljer beror främst på faktorer som budget och tid. Kvantitativa tester kan ge klarhet i vad som fungerar och vad som behöver förbättras, medan kvalitativa tester kan förklara varför användarna tänker och agerar på ett visst sätt. Att kombinera dessa metoder kan ge en mer heltäckande bild av produkten eller tjänstens användbarhet och är oftast den mest effektiva strategin för att skapa en användarcentrerad design.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis är användningstester en ovärderlig komponent för att säkerställa att en produkt är funktionell och användarvänlig. Nedan listas några viktiga nyckelpunkter kring betydelsen av att implementera användningstester i hela design- och utvecklingsprocessen:
- Användarcentrerad design: Genom att involvera riktiga användare tidigt i testprocessen kan man få värdefulla insikter om hur produkten upplevs i praktiken. Dessa insikter kan sedan användas till att finjustera gränssnitt, funktioner och navigering för att skapa en mer intuitiv och användarvänlig design.
- Identifiering av problem: Tester hjälper till att identifiera problem och hinder som påverkar användarupplevelsen negativt. Genom att upptäcka dessa tidigt i processen kan man åtgärda dem innan produkten lanseras.
- Bättre beslut: Användningstester ger konkret data och insikter som kan vägleda design- och utvecklingsbeslut vilket minskar risken för subjektiva och felaktiga antaganden.
- Spara tid och pengar: Att identifiera och åtgärda problem tidigt i utvecklingsprocessen sparar tid och minskar kostnaderna för framtida reparationer och förbättringar.
- Ökad kundnöjdhet och konvertering: En produkt som är anpassad till användarnas behov och beteenden tenderar att få högre kundnöjdhet och lojalitet, vilket i sin tur kan leda till högre konverteringsgrader och ökad försäljning.